Om klickbildning och nobbande

Bettina · Joined: 01 Jul 2005 Posts: 21

Alla har väl känt av det någon gång....
Kanske i skolan då de häftigaster klasskompisarna bara ville vara med varandra. Och du hörde inte till dem. Du stod utanför och såg på. Du bjöd kanske någon av dem som var snällast till din födelsedagsfest men du blev aldrig bjuden tillbaka.

Så här är det inte bara bland barnen. Det är så även på salsaklubbarna i Göteborg.

Jag tror inte att de personer som är inne i "häftiga gänget" riktigt förstår hur det är för de som står utanför. De har själva så himla kul och är så uppfyllda av sina egna upplevelser att det inte funderar på detta det allra minsta. De blir kanske uppbjudna av någon de tycker är töntiga/fula/för gamla eller helt enkelt dansare på lägre nivå än de själva. Antingen kommer ett riktigt häftigt hostanfall...jag har legat sjuk i veckan och dansar inte så mycket i kväll (och nästa dans är han/hon ute i en virvlande dans) ...eller jag måste gå på toa....eller törstig eller vad det nu är för ursäkt. Eller också ställer han/hon upp och ser lidande ut hela dansen. Personen som det dansas med får inte en chans. Allt är en ren transportsträcka. Ett lidande....undra hur det känns för den stackarn som får se denna lidande person framför sig i hela 7 minuter och därefter blir "dismissed"

Visst får man lov att vara kissignödig, visst får man lova att vila, visst får man lov att nobba....men om de nu är så att man egentligen inte har något emot den där personen som tränger sig på annat än att hon/han är från "fel" gäng - varför då inte pröva på?

Varför då inte ge järnet och se om den här kanske mindre begåvade dansaren kan lyfta sig själv i håret och glänsa?

Varför inte vila den där dansen som du kanske behöver och bjuda tillbaka senare på kvällen!

Jag har nu dansat salsa i fyra år och känner mig väl hemmastadd på Göteborgs salsascen. Men jag känner och ser barriärer som ibland är tråkiga. För egen del försöker jag efterleva följande regler:

- Om jag av någon anledning nobbar - då bjuder jag tillbaka senare vid samma tillfälle eller vid nästa för att visa att det inte är personligt. Om grabben är aspackad, hånglar på dansgolvet eller är drogad – då nobbar jag utan dåligt samvete.

- Jag försöker dansa med minst tre nya personer var kväll. Om man inte satsar så kan man inte vinna.

- Jag är alltid snäll och uppmuntrande mot de personer som är nya och speciellt mot de som verkar ha problem med självkänslan. Att investera i de ”nya” ger avkastning på lång sikt. Kanske blir den där nybörjaren du dansade med här om sistondes en super dansare….mycket mycket bättre än du själv. Det är smartast att skapa en god relation från början…eller hur?

- Om det finns personer som jag har ”vantrivts” att dansa med (det händer väl oss alla ibland) ge personen i fråga en andra chans. Han/hon kanske hade en dålig kväll. Han/hon har kanske gjort jätteframsteg de sista halvåret. Våga prova! Själv hade jag en sådan superkick igår då grabben jag dansade med för tre veckor sedan blivit riktigt duktig. Då klarade han inte av att kombinea två turer ens - nu var han till och med jättemusikalisk och satte varenda turövergång.

- Om jag känner att dansen är "tråkigt"....ger mig för lite utmaningar ....då försöker jag fylla den med styling prylar. Jag rör mer på axlarna, jag testar mer avancerat fotarbete....igår tränade jag "Edies punching-teknik" på enkla kubanska vändningar. Eller också tränar jag på att tolka musiken bättre. Du kan alltid ge dig själv utmaningar om inte din partner gör det. En utmaning skulle kunna vara att få din partner för stunden att må bra!

Salsalivet i Göteborg måste fyllas på med nya människor. Annars dör det ut. Om folk umgås i "låsta sociala" kretsar som inte öppnar upp för nykomlingar - då kommer salsapubliken att tunnas ut. De som inte är superbra måste få chansen att dansa med de bästa - annars kommer de att tröttna och sluta. Alla måste få chansen att utvecklas.

Om just Du hör till de bästa och tänker "man vad ger det mig"? Tänk då på att Du bli bättre som ledare/följare om du tränar på att dansa med de "dåliga". Du hjälper dessutom dina salsa-medmänniskor till att bli bra. De kanske till och med blir bättre än du själv en vacker dag - varför inte investera i en eller två danser?

/Bettina

Agersand · Joined: 19 May 2008 Posts: 10

Väldigt bra skrivet! Väl genomtänkt text som var väldigt intressant och givande att läsa. Har ganska liten erfarenhet av Göteborgs salsascen men hoppas det blir betydligt mer i framtiden, skönt att höra att det finns folk som tänker efter och strävar efter att utvidga salsascenen istället för att hålla den låst för utomstående!

Helen · Joined: 15 Aug 2008 Posts: 3

Tycker det var bra skrivet!!!!
Är ny här på forumet och upptäcker att det är samma problem i Göteborg som i vår stad.
Jag var på besök i Göteborg nu i Juli. Blev så salsasugen att jag åkte till Liseberg för att dansa av mig lite spring i mina ben. Jag stod där minst en halvtimme och ingen bjöd upp. Då började jag aktivt bjuda upp själv. Den första jag tog mod till mig och tänkte bjuda upp smet runt dansgolvet och var som uppslukad av jordensyta. En man tackade ja och blev nog glatt överaskad. Sen dansade jag några trevliga danser och gick hem svettig och nöjd för den kvällen. Men jag såg att det inte var lätt att komma in i gänget i Göteborg. Jag som har sådana goda erfarenheter av Göteborgarna blev riktig besviken på salsagänget.
Är du duktig,bjud på dig själv!! Gör någon annan glad!! Bara för att man bjuder upp betyder inte att man raggar. Dans är dans. Jag har kul.
Har dansat i några år nu och jag nobbar ingen. Förutom om mannen tafsar, är full eller går på droger.
/ Helén

Patrik · Posted: Fri 15 Aug 2008, 20:35 Post subject:

Välkommen Helén! Very Happy

_________________
/ Patrik Smile

(Webmaster)

Helen · Joined: 15 Aug 2008 Posts: 3

Tack för det Patrik!
Jag tycker det ska bli kul att få prata med andra i Sverige om mitt största intresse, dans.

Helén

Agersand · Joined: 19 May 2008 Posts: 10

Känns som detta ofta uppstår i de större städerna med större grupper dansande där man inte behöver tänka på att försöka få folk att stanna etc. Ser stor skillnad på när jag dansar i sthlm eller i götet mot att dansa i Strömstad som är min nuvarande bostadsort där det inte är mer än ca 30-40 dansande. I små grupper lär alla känna varandra och man måste vara ödmjuk och öppen annars tar det 2-3 år och sedan är antalet dansande nere i hälften och sedan fortsätter det. Tycker det är synd att det ska vara såhär men det finns tyvärr en liten utbredd machokultur bland många av de som känner sig säkra på sin sak även om det självklart finns många duktiga som är väldigt trevliga och bjuder upp till dans direkt. Svårt att egentligen finns en lösning på detta, detta är något varje person måste tänka på och arbeta långsiktigt för att förhindra.